– lllasl Måndagen len Z-lnslautn lll lllnl. ll. ll, 7,311 ull ll em. Entré 35 öre. (Kuponger gälla.) Manskap och skolungdom 25 öre. I. Undvik om möjligt översittning! z Musik av solislorlceslern. Icke :förln barn. Q Byn .PERSONEch Änkefru Gaspard . . . . . . . . . . . .. Estelle, hennes dotter . . . . . . . . . . . .. Annan-d de Met-y, artist . . . . . . . . . . .. .Abbe Prévo-st Jumbo. Gaspards huskaplnn . . . . . . . .. Jean. kammartjiitnnre hos Gaspard . . lPriorn i klostret Sat. Sebastian. . – . – i . . . . – . . . – l . . . . .. Klos-terbrödcrI Novieer, Präster m. fl. Handlingen tilldruger Sig dels i en kloster-stad. i Frankrike. dels vid 1en modern badort i samma lit-nd. Tiden: Omedollmrt före den religiösa. brytningen i Frankrike. FÖRSTA .AtKlTFlN . En ulv i ett lamms gestalt. Vi föras .genast från början i intim kontakt med ukådespeletn huvudfigu- rer: den unge artisten Armand de llflery, vars konstnärliga talanger in- ge så stora förhoppning-ar på fram- den: den lilla älskliga Estelle Gas- pard. Armandn trolovade. samt. till sist abbé Prev-ost mannen, som vigt .sitt liv åt den heligra katolsk-.t kyrkan. Det är nämligen en bot-ag-.tnde vac- ker sommardag- vid ett momlilnt franskt havsbad. Solen gjut-cr flotte-.r av ljus och viirme. över en, sorglös. njutningnlyston- mätn-niskohop. promenaden stiftar abbé Prov-ost. ior- .stn gängen bekantskap med Estelle; den världsförsakande kloster-brodern går kanske för första. gången utanför sin sträng-t. andliga. viirkcamhot då han i den älskligal ungmön ner ide- alet för alla sina slnn-rrande tillbaka- rhållna passionen .Den stränge teolo- gen svär inför sig, själv att vinn-n. Estelle. Och därför ha; lhan nu helt avlagt sin präster-liga dräkt och iklätt sig- dcn borgerlige mannens habitus. Redan samma dags afton beslutor han sätta sin plnn i viirkstiillighet. Estelle har efter några lyckligt till- brakta timmar i Arm-finds närhet., ensam bogivit sig ut bland strandklip- por-.na för att i ostörd ro få överläm- -na sig åt sina lyckliga drömmar. Då inställer sig abbén. I lglödande. pas- sionsmät-tado ord liiggpr han sitt hjär- ta. för flickans fötter men mötes med ett förkrossande :tv-slag. Dåi tskall han åtminstone med våld trycka hen- ne till sig, men hindras i sin föresats av den gamle trotjiinaren Jean, som på avstånd följt sin unga härskarin- na hit. Den genomärlige gamle mannen intages från företa ögonblic- ket av en stark mioiltro mot den nxör- I ko mannen. varför han beslutar de; för att spioner-a på främlingar. lean lyckas oacdd. intränga i :ibbéus bo- lutad. Här inne fin-ner han ett. brev. :tv följande lydelse-z — Kära vån. Det hr lyckats mig- att vinna den gamle för vår sak till förmån för den :slitna saliggöramlr kyrkor. och vår heliga orden; Armancl iir snart i vårt våld och flickan är min. Vadkan denna skrivelse betyda? Försiktigtvis stoppar han papperet. på sig. Vem vet., det kanske kan :komma att. bohöveo. någon gång i I framtiden. .Denna förstnämnda dan- försvann den homlighetsfulle dystrc mannen från badsocietotcn och badorten. En dag på. hösten besökte vi Ar- mande ateljé midt under arbetstim- mar-no; den livsglade unge mannen har nyligen börjat sin stora duk, som skall bli hans största konstverk. Då anländer en skrivelse com vilo- ker djup för-stämning: – Kom genast! Er far är döende. Abbé Pro-rost. Utan att förlora ett ögonblick be- giver sig Armandt till sin faders döds- lågor. Måtte han ej komma för sent… .ANDRA Underkastelscn. Den tig-ande, obevoklige segel-her- ren döden har redan- hemeok-t.y det Me- ry-ska. huset. då. 1Armzmd anländer. il dörren till dödsrummet möt-er han den tysta skaran af noviser och nun- nor, hvilka lcdsugnat barns .faders sista flämtande livsgnista in över gränsen till evigheten. Åbbév Prevost. tar emot .Arm-and: Mod, min oon, säger han faderligt. er herr far iir icke mer. Tillintetgjord av förlusten af sin älskade fader, vacklar han långsamt in i dödarummot; här sjunker han ned okument till v W-M- -IÅII l—,g-.gl PROGRFHVLi ärldskriget. nl Från slag-tältet 1l öster. Abschwangen. Den av ryssarna förstörda byn Udef-wangen. Efter striderna. Tyskt artilleri och infanteri på frammarsch. Byn Abschwangon. Kyrkogården och massgravarna. Byn Abschwangem. Det inte av byns kyrka. Dir kriget dragit fram. De masuriska sjöarna. Berliner sängarförbund föranstalttado en pa . . . Es braust ein Rut wio Donner-hell . . . l Vårt senaste svenska filmskonstverk y.. . a 1 Tavlor ur det katolska samfundslivet. Skådespel i 5 akter av SVEN ELVESTAD och MARTIN JÖRGQNSEN. Regie: .Fru Tschernichen-Lairsnn. Clara Wieth. Carlo Wicth. John Ekman. Axel Wesslau. Justus Hagman. på kni-i framför den gamle-s six-ta vilo- liiger . . . Den .gode abbén väntar utanför. Ett omiirkligt leende söker sig” väg över han; eljest tkiinslolösa ansikte.. Ögonblicket för testnmontets öpp- nande är inne. -Aibbé Prevent har fått Sig :inför-trott den ”tunga” plik- teu att: meddela Arinand hans fara sikta vilja. Det iir icke svårt att förstå, varför tt-st-.mientet kom att följande lydel- se: ilfiirmerl förklarar jag Som min yttersta vilja. att min non med hela den förmögenhet, som efter mitt från- tlfillo o-.rfkormt tillfaller honom, i eu- lig-het med vår r-:liiktn traditioner, vi- ;rer eitt liv åt den helig-a kyrkan. Med detta: olycksnliga papper-s till- komst ha alla hans ljusa framtide- drömmar för alltid grus-ute. – Herr abbé, utbrister han i sin förtvivlan, finnes det ingen utväg att. undgå denna bestämmelse? Abbén ser hån-tv på sitt offer. -w- Nej, ingen. — Jag kan oj nu helt uppg-å. i klo- stertjiinsfen: jar.P viirclerarkyrkammcn jag är för mig ännu Jeg har ald- rig haft någon kallelse för klostret. . . – Gud kräver stundom stora offer av .sina barn; de Största. offren föra oss kanske närmare det heliga Ikorsets fot. Och där väntar han just dig. Armand -ser än en g-iing- bodjimde. frågande upp i abböfns ansikte. Som un bruten man lämnar han abbé Pre- vosts hus. Hemkommen till sin .ateljé motta- ger han ett brev från Estelle: — Kära .Al-manet. I Jag deltager djupt i din sorg; vill] du icke komma hit och låta mig trösta dig. Din Estelle. Mor än gärna. resor Armand i sin auto till den Gnepardisku villan; i, hennes skötfe skall han finna den tröst. mm han nu så vill behöver. Prevost börjar förstå att han== unge ”movie” börjar glida honom ur hän- derna. Förmögemhotcn vill han giir- na offra ät den heliga kyrkan, men idke sig själv. Den riinkfulle abbénr-l planer på att vinna Estelle. genom att undanrödjnv krmand, iiro på .nt mt-.vllyckan F ör- den skull uppsöka: l-:nu don gamle godhjärtado Jatho. fri– miljon Gaspards huskaplan. och br- svil” denne att. hjälpa sig – för kvi- koné väl. Efter limpa. övertalninnnr lyckat-il nbbén i sitt. uppsåt. Den gamle. .Toti-I förmtäller fru Gaspard nödvändig;- heten af att Armand måoto lyda sin faders vilja, varför det vore klokaotÅ om Estelle ysjiilvvilligt gav sin älska-:le fri. — Herr kaplan, säger modern, kan någon ha hjärta att döda lyckan för dos-”a unga. Den gamle mannen ser tyst bort; efter en paus säger han stilla: — Ja, min fru; kanske att herrcn fordrar detta offer, och då måste vi lyda hans heliga vilja. — Alltså, ske Guds vilja . . . Abbé Prevost har anlänt till Gae- pardska huset för att leda ”förhand- lingar-nas” gång. — Var i all världen har jag set-t. detta ansikte förr? Det. är .Tenn – kantmartjiinarcn – com ej kan undgå. detta utrop. då han sett ubbön. Ja, var? . Så skonsamt. som möjligt söker mo- dern meddela sin dotter hennes plikt. att lämna Armand fri. — Aldrig, mor! utbrister hon i första utbrotth af sin förtvivlan. — Blegagna aldrig- ordet ”aldrig”. min dotter, svarar modern blott som. för att säga någonting. Låt oss slippa skildra. de .smärtor som både modern och kaplanen känna över att nödgas beröva den förtviv- lade kvinnan hela hennes liv. Till vIGTOR SJÖ STRÖM. Författarepamt Sven Elvestad och Martin Jörgensen har i sitt. skådespel ”MIRAKLET” ekiintkt- .oss en kultur- bild från Frankrike, omedelbart före den religiösa brytningen. .. Ett ömtåligt ämne som förelig- gande har i författarnas händer och framför allt i ”Victor Sjöströms” yp- perlign regic behandlats så.. att film- v-iirket framstår som ett a-v de ovan- ligaste. men på. samma gång mäster- ligastc hitintills. Det är skildringen om den katolske prelatens. abbé Pre- vost. upprör-ande tillvägzigåonde att sist, efter obenkrivliga 1r-jlilar-tridcr, underkastar hon sig dock de bildas föreställningar. mf min twin.I in. Vid korset; fot. Påföljande dag mottog-er Armand ett brev från cin älskade: – Var modig, älskade! Vi måste skiljas; jag kan ej säga-varför. Dock förblir jag alltid din i döden trogna. Eat-elle. — Vad i Guds namn betyder detta? Utan att förlora ett ögonblick recei- hon genast ut till Gaspaderkku villan. Dål- äro grindarna stängda.. En port.- valkterskal, I”kan onda-st förklara; att. hermknpot har rest bort, men varthiin, det vet hon alls inte. Här brant det enda band, min höll Ihonom kvar vid livet, trots alla mins- räkningar. Någrn timmar därefter inträder en medböjd gestalt i nbbé Prevth ar- betsrum. Den nykomne yttrar oj ett ord. Abbén förstår. lNu kan han helt tri-umfera över Armands självuppgi- velse. ” — Mlin käre son, tröstar how, den l-loxn har sem-at över sig själv, har vun- nit korr-ir i himmelen. Samma dag-s afton. just som kloc- kan i Sn. Selim-rinna kloster ringer till venpor, sluter sig klocterpor-ten om den unge brodern. Den bullraudo världens människovimmel når aldrig inom dessa grå murar. Låt oss för ett ögonblick återgå till Gaspards. 1Redan samma dag, som Estelle affattndc den lika kort-.i som ödeodigrn skrivelsen till Armand. lämnade familj-en sin villa utan att uppge deras nya. virrtclseort. Emel- lertid har Estelle i sorgen över den ”förkrossande skilsmäsrsan lagts på sjuk- lägret. Läkaren emotser en krig, som kan få betänkliga följder. Med kännedom om -Arma-nds Vkonot- närliga begåvning har priorn givit honom i uppdrag att måla den heliga madonnans porträtt. Minnet av huru; ungdoms kärlek inspirerar honom och efter någon1 tid .går len .notis go- nom pressen. vilken väcker synner- ligen .stor uppmärksamhet. ”En tafla målad av en munlc väcker för närvarande stor uppmärksamhet på konstutställning-on. Den romar- kabln målningen föreställer den heli- ga madonnan”. En tanke gefnomfar den sjuka E- r-telles, huvud. En tavla, målad av en munk! Det kan aldrig vara… Hon lyckas övertala sin mor att Yfå besöka utställningen, och man beslu- tar också på. läkarens tillrådan att villfarn. hennes begäran. I sällskap, med sin mor, läkaren och den trogne .lean vecklar hon atödd på sina kryckor genom konsttsalarne. Då med ens stannar hon, alldeles fas- cinerad. Framför henne hänger den okände munkens beröm-da målning; madonnans ansikte är ju hennes eget. Ingen med undanta-g av Estelle, hen-nes, mor, lärkarcn och trotjämren förstår orsaken, varför den unga kvinnan avuvimmad faller i läkarens armar. FJÄRIDVE AKTEN. Den heliga källan. Det börjar mulna idet Gasparddka hemmet. Varken läkarens konst icl- lcr busknpianens och moderna hjärto- godhet förmå lindra den lidande E- Stelle-s kroppsliga försämring, vur- för modern beslutar att nedresa till den heliga källan. Enligt traditionen besitter denna källa en underbart helande kraft. Årligen vandra hundra sinom hun- dra lidande pilgrimor hit för att be- gjutae av dess underbara vatten, vilr ket .iåges skola- skänka lindring åt dc kroppsliga. lidandcna. Umeå 1914. 5.-8. Västerbotth Nyheter: Icke triotisk konsert på Könignplatz i Berlin. för barn. utnyttja hela makt till religionen.-l uppnåendet av Gina. egna låga motiv. IDet är ”John Ekman”, som fått sig anförtrodd framställningen av ab- bénsv- hänsynslösa och ränkfulla ge- stalt. Som de båda- offrcn Estelle o.P Armand framträda det populära konstnärsparot ”Clara och Carlo Wieth”. och dessutom stift-a vi ”Jus- tus Hagmans” bekantskap lsom filma- re. Hans kroatien är synnerligen sympatisk ikammartjänaren Jeans parti. ” h Med frapperande tidstrogenhet har regissören givit, oss en generell bild av den otora process-lönen .av klostret Sebastiano präster, noviser och mun- kar i ful-l ornat på till den heliga källan. Efter denna proceesion följa (så de hjälpsökande. pilgrimcrna. och bland dem EQtelle, stödjande sig på tvänne kryckor. ”Efter det biskopen välsignnt. vatt- net framträda de sjuka, en och en i sänder för att-bogjutas. Estelle iir den andra, i ordningen. -Hiskopenl stänker några droppar vigt. vatten. på hennes huvud och nedkallar den san- ne nudons välsignelse. Estelle mottagor välsigneleen. då falla henna; ögon på, en man – kan- ske just den hon .sökt – hennes ögon vidgas. kryckorua falla åt sidan och med hände-rm: upplyfta-de mot höjden går hon helbregidagjord gon-om. don stora miinuiefkohopon. Ett rop av hänförelse höre-s genom massan: – Ett under-har skett! Pris eko Gud! Men mannen, på. vilken Estelles ögon vilade för några korta sekunder, sjunker viljelös ned i en bredvidstå- ende brodern armar. Det var Armnnd. som nu fått åter- r-o sin ungdoms älskade! Synen blev honom övermäktig. Några timmar senare på, hotelltc- russen. l ett obevakat ögonblick till- viskar Estelle sin trotjänare: – Jean, skaffa min;P skyndsamt en munkkåpa, du vet. .. Nu först iir handlingens stund in- ne för den hederlig-c Jean. Brevet som han ”hitta-de” hos- den mystiske främlingen från havsbodet, företes in- för kaplan Jatho. Och därmed är den usla abbons rän- kor avslöjade. Kaplancn är utom sig av hann. Miraklet. Estelle har obemärkt iklätt ysig den munkdriikt, som Joan anskaffat åt henne. Skyndtsamt beger hon sig å- stad. till klostret. Hon insliippes; in- för priorn lyckan hon attI dölja sitt ansikte, då denne ger abbé Prev-ost i uppdrag att bil-:ta den nykomno yklomm-brodern. Sedon bjuder att den biktande skall fälla munkhättan och då abbé-n milt vill göra detta, glider Estelle undan. Med ett ryck har Prev-ost, blottut hennes huvud. – Entello Gaspard! lAilla hand .tillbakahållna lidelE-er rasa i detta ögonblick ut; med våld vill han trycka den unga kvinnan tillI sitt hjärta. Armand. som har :sin cell omedelbart intill biktsalen, val-snar larmet och störtar ut. Ögon-blicket efter är abbén och Arms.an inbegrip- na i häftig strid med varandra. Bröderna rusa till från alla håll. Vilken skandal! Ett slagsmål inom klwtrets heliga murar! Och en kvin- na inne i vårt kloster! En sådan oerhörd djärvhotl De folande ställer, inför klosterka- pitlet. Armaud kommer att draw det: kortaste strået inför sin förmane, abbén, argumentering. Då kommer hjälpen. Kaplanen Jatho och Estel- le instörta i rådsalon, den förre före- teondo abbéne för-komna brev. Och detta blir också, vändpunkten för den ränkfulle abbén Provost. iDomen lyder kort och gott: — Förbannad vare den som van- helgar Guds kyrka! För evigt varder- du utstött ur .vår orden! I kvällens sena-frid stå tvenno människor tätt slutna. till varandra. I deras unga ansikten avspeglas ett lika rofyllt lugn, som det opegelstilla ha- vet, på vilket deras dnömmando ögon vila. Armand och hamn ungdomc ljumte lilja, Estelle, ha åter före- nuts.