Filmarkivforskning.se
En filmhistorisk plattform Beta

Sajten filmarkivforskning.se är en utvidgning av filmarkivet.se i forskningshänseende. Riksbankens jubileumsfond finansierade 2013-2016, inom ramen för stödformen Infrastruktur för forskning, detta forskningsprojekt. Projektet leddes av professor Pelle Snickars vid Umeå universitet, Institutionen för kultur och medievetenskaper / HUMlab och utfördes i samarbete med Kungliga biblioteket och Svenska filminstitutet. Fr.o.m. 2017 förvaltas sidan av Kungliga biblioteket.

Allt nedladdningsbart filmhistoriskt material på denna sajt tillhör den kulturella allmänningen. Det är att likställa med en CC0-licens.

Nyligen publicerat

18.2.2016 Temaartiklar om svensk stumfilmskultur och stadsfilmer

Kvinnliga biljettförsäljerskor på Skandiabiografen. Ur filmen Skandiabiografen (1923)

De senaste decenniernas feministiska filmforskning har medfört ett förnyat intresse för stumfilmsepokens historieskrivning. Inte minst portalen Women Film Pioneers Project har under senare år publicerat otaliga texter som uppmärksammar kvinnors insatser på olika håll inom tidig filmkultur. Forskningsresultaten har såväl utmanat som reviderat traditionell mansdominerad historieskrivning, som tidigare har tagits för given av många filmintresserade.

Ingrid Stigsdotters temaartikel – ”’Att bliva invigd i alla Bios mysterier – nixum!’ Kvinnor, stumfilmskultur och historieskrivning” – utgör ännu ett bidrag till denna forskningsinriktning. Utifrån arkivstudier och internationell filmvetenskaplig feministisk forskning lyfter Stigsdotter fram en tidigare sällan uppmärksammad sida av svensk filmhistoria med kvinnor i olika roller under 1900-talets inledande decennier. Stigsdotter poängterar det positiva i tillgängliggörandet av filmhistoriskt relaterat material på webben (flera källor är hämtade från Filmarkivet.se och Filmarkivforskning.se), men varnar samtidigt för att detta kan reproducera åldersstigna köns- och värdehierarkier, såvida forskare inte granskar det tillgängliggjorda materialet på nytt och problematiserar och kontextualiserar det utifrån dagens kunskap om perioden ifråga.

En annan temaartikel som bidrar med nya forskningsrön är Erik Perssons ”Stadsfilmen och arkivet – Kommunal reklam- och informationsfilm i Göteborg 1938 till 1964”, som nyligen publicerades under temablocket på denna sajt. Stadsfilmer är genomgående en av de mest populära kategorierna på Filmarkivet.se., och detta gäller inte minst filmer som dokumenterar rikets andra stad. Perssons text lyfter bland annat fram hur denna typ av beställningsfilmer med sin mix av information, reklam och skiftande visningskontexter producerades i nära samarbete mellan offentliga och privata aktörer i Göteborg kring mitten av förra århundradet.

18.1.2016 Tidskriften Biografen

Erik_Brogren_PK

”Jag vill att dessa blad skola bli början till biografväsendets egen tidning. Den röst, varigenom det skall göra sig hört, den spegel, där det skall lära känna sig självt.”

Orden är Erik Brogrens och är citerade från tidskriften Biografens anmälan. När denna börjar ges ut 1913 var det någonting nytt. Detta var inget språkrör inom filmindustrin för ett specifikt filmbolag med distributionslistor och lätt förklädda artiklar som reklam för specifika filmer. Istället riktades tidskriften till den filmintresserade allmänheten och blandade texter om filmens teknik, recensioner och texter som var exempel på den gryende filmstjärnekulturen.

Samtliga nummer av Biografen: organ för kinematografisk konst, litteratur, teknik och filmrörelse, som dess fullständiga namn var, finns nu för första gången fritt nedladdningsbara på denna sida – Biografen (1912-1915).

23.10.2015 Internationell konferens kring digital humaniora och rörliga bildmedier, filmarvet och forskningens infrastrukturer

GiovannaDen 15-16 oktober 2015 arrangerades på Kungliga biblioteket i Stockholm konferensen ”Moving Image Analytics: Research Infrastructure for Film Heritage”. Konferensen samlade ett stort antal forskare, kuratorer och arkivfolk från såväl Europa som Nordamerika. Spännvidden i ämnesvalen var stor alltifrån digital humaniora och rörliga bildmedier, nationella filmarvsprojekt, nya publiceringsformer online för forskarsamhället, digitala metoder och analysverktyg, till mer traditionellt arkivarbete som katalogisering och indexering.

Mängden digitaliserat material inom kulturarvssektorn ökar lavinartat, vilket medför ökade krav från forskarvärlden och användarna att arkiv, bibliotek och museer även ska tillhandahålla adekvata digitala verktyg och metoder att analysera och bearbeta datan med. Dagens digitala mediekultur tycks även leda till en rekonceptualisering av filmens och de rörliga bildernas historia, samtidigt som formuleringen och analysen av denna rekonceptualisering oupphörligen släpar efter den accelererande digitala teknikutvecklingen. En av ambitionerna med konferensen var just att uppmärksamma och diskutera denna utveckling.

Arrangemanget sponsrades av Kungliga biblioteket och genomfördes i samarbete med två projekt finansierade av Riksbankens Jubileumsfond, dels ”Filmarkivet.se – en filmhistorisk plattform” (lett av Pelle Snickars, Umeå universitet), dels ”Advertising and the Transformation of Screen Cultures” (lett av Patrick Vonderau, Stockholms universitet). Konferensen innehåll följande programpunkter:

Konferensen filmades och merparten av presentationerna finns tillgängliga på Kungl. bibliotekets Youtubekanal.

24.8.2015 CineMetrics

Bloggbild 1 (CineMetrics)

I ett nummer av The Moving Picture World 1912 återges hur en viss Dr Stockton bänkat sig i biofåtöljen under två dagar för att nedteckna förekomsten av korta respektive långa tagningar i biorepertoarens filmer: ”Dr Stockton does not start out with a […] desire to be amused. He carries a stop watch, a pocket counting machine, an electric flash lamp and a note book, and he does his work thoroughly.” Tidskriften noterar att detta förmodligen är första gången dylika undersökningar mer systematiskt företagits och därefter publicerats. Upprinnelsen till händelsen var diskussioner bland branschfolk huruvida den höga klippningsfrekvensen i amerikanska bolags filmer, i synnerhet Biographs, försvårade filmmediets försök att inlemmas bland de etablerade konstarterna.

I modern tid har liknande forskningsmetoder inom filmvetenskapen främst förknippats med Barry Salts artiklar och böcker i ämnet, framför allt ”Statistical Style Analysis of Motion Pictures” (Film Quarterly 28, 1974) och Film Style & Technology: History & Analysis (1983). Salt intresserade sig främst för olika aspekter av klippningen i filmer samt tagningarnas utformning, framför allt ”Average Shot Length” (ASL). Denna räknades fram genom att den aktuella filmens totala antal tagningar dividerades med filmens totallängd i sekunder. Datan kunde i sin tur kompletteras med uppgifter om ”Shot Scale” och ”Camera Movement” för att göra analysen än mer uttömmande. Salt använde statistiken till olika synkrona och diakrona jämförelser, till exempel genom att kartlägga enskilda regissörers stil altenativt olika stiltrender inom filmhistorien (bolag, genre, nationer). Bland annat lyckades Salt i artikeln 1974 så tvivel över riktigheten i André Bazins omtalade uppdelning av 1930- och 1940-talets filmregissörer i de som satte sin tilltro till långa tagningar och djupfokus kontra de som inte gjorde detta. Sedermera är det, utöver Barry Salt, även forskare som David Bordwell, Kristin Thompson, Yuri Tsivian, Charles O’Brien och Warren Buckland, som främst förknippats med användningen av liknande metoder.

Sedan ett tiotal år tillbaka finns det till och med en webbportal, CineMetrics, som försöker samla likasinnade forskare och filmintresserade. Sajten startades av Yuri Tsivian och statistikern och datavetaren Gunars Civjans, och har utvecklats till ett globalt forum för kvantitativa och experimentella filmstudier i Salts anda. På webbplatsen finns ett öppet mjukvaruprogram tillgängligt, som gör det möjligt för vem som helst med tillgång till dator, mediaspelaren VLC samt DVD-version av aktuell film, att samla data kring en films tagningar. Den erhållna datan kan i sin tur publiceras i den öppna databasen, som till dags dato innehåller statistik på över 15000 filmer, varav cirka 10000 härrör från Salts egen forskning (huvudsakligen utförd vid klippbord). Databasen kan med fördel användas vid läsningen av såväl äldre som nyare texter inom filmvetenskapen när kritiker eller forskare, inte sällan intuitivt utan närmare granskning, fäller olika omdömen om tagningarnas beskaffenhet i en film. En sökning i databasen kan då på några sekunder verifiera eller falsifiera de påståenden som framförts.

Bloggbild 2 (CineMetrics)

Utvecklingen har idag alltså fört oss långt från Dr Stocktons tidtagarur och fickräkneverk, men även Salts klippbord. Detta sagt inte enbart som kuriosa, utan också som bekräftelse på hur den teknologiska utvecklingen i hög grad påverkar och styr forskningen. Med dator, mjukvaruprogram och DVD-filmer blir forskarens arbetsinsats inte lika betungande och tidsödande som tidigare när det gäller att förteckna och publicera detta slags data. Likaså är det enkelt att via den gemensamma databasen komma över andra forskares insamlade data, som i sin tur kan användas i den egna forskningen. Denna typ av kvantifierbar statistisk stilanalys, inte sällan redovisad i numeriska tabeller och abstrakta visualiseringar, passar dessutom som hand i handske med utvecklingen inom ”Digital Humanities”. Vad som i mångt och mycket förenar till exempel Salts arbeten och delar av digital humaniora är övertygelsen om att den vetenskapliga verksamheten bör sträva mot positivismens doktriner, mot en vetenskaplig visshet som kan generaliseras och översättas i siffror eller i abstrakta grafer och visualiseringar. Salts forskning kan från första början ses som ett inlägg i den ständigt pågående debatten inom filmvetenskapen mellan naturvetenskap och humaniora, där Salts parti för den förras överhöghet redan framgår av slutorden i artikeln från 1974: ”A few hours with a film on a movieola is always more instructive than watching a second screening of it, and then retiring to an armchair and letting one’s imagination run riot.”

För den som är intresserad av att lära sig mer om den forskningsinriktning som företräds på CineMetrics finns åtskilliga artiklar och texter tillgängliga på webbplatsen, till exempel Barry Salts ”The Numbers Speak”, en ASL-analys av The Adventures of Robin Hood (Michael Curtiz, William Keighley, 1938). Den som känner sig mer skeptisk till siffrornas inflytande inom filmvetenskapen kan med fördel ta del av Tom Gunnings videoföredrag från en konferens anordnad av CineMetrics 2014: ”Your Number Is Up! Questioning Numbers in Film History”.

5.6.2015 Det första författarporträttet – Dagmar Waldner

Penna och papper

Idag har den första uppladdningen av en ”filmförfattares” verk gjorts. Det är ett första urval av folkbildaren Dagmar Waldners (1871-1940) skrifter mellan åren 1915-1924 som har skannats och nu gjorts tillgängliga. Vi har samlat böcker, särtryck med debattinlägg från tidskrifter och kritiska genomgångar av existerande filmlitteratur. Vår förhoppning är, när fler texter görs tillgängliga, att ge en så komplett bild som möjligt av Waldners skriftliga gärning. Hon var en pionjär och argumenterade ihärdigt för filmmediets möjligheter som verktyg för folkbildning. Men som hon 1921 konstaterade i förordet till Filmen: dess framställningssätt, inspelning och förevisning – ”att utge ett arbete om filmen, som ej enbart handlar om biografdramat eller ‘stjärnkulten’, har i vårt land alltid betraktats som en synnerligen dålig affär. /…/ Jag vill därför inleda min bok med att komplimentera min förläggare för hans mod att utge åtminstone denna lilla del av mitt arbete, samtidigt som jag vågar en varm vädjan att välvilligt överse med ofullkomligheterna hos detsamma och icke låta förläggaren umgälla författarinnans fasta tro på den metodiskt redigerade kinematografins glänsande framtid i folkbildningsarbetets tjänst.”

En kort biografi och hennes skrifter finner du under fliken ”Filmbibliotek”. Där kommer även fler författare att succesivt presenteras.