Filmarkivet.se
En filmhistorisk plattform Beta

Sajten filmarkivforskning.se är ett första steg i att uppdatera filmarkivet.se i forskningshänseende. Riksbankens jubileumfond har inom ramen för stödformen Infrastruktur för forskning beviljat anslag för detta forskningsprojekt med syfte att ”att utveckla sajten filmarkivet.se, ett samarbete mellan Svenska Filminstitutet och Kungliga biblioteket.” Umeå universitet är anslagsförvaltare för projektet, som leds av professor Pelle Snickars vid Institutionen för kultur och medievetenskaper / HUMlab.

Allt nedladdningsbart filmhistoriskt material på denna sajt tillhör den kulturella allmänningen. Det är att likställa med en CC0-licens.

Nyligen publicerat

5.10.2016 Pathé Frères svenska filmkatalog tillgänglig

framsida

Idag gör vi Pathé Frères svenska filmkatalog från 1911 digitalt tillgänglig.

I ett följebrev hoppas bolagets representant att:

”denna publikation, som kommer att utgifvas hvarje måndag, skall tillvinna sig Edert bifall. Tacksamma för Edra värda meddelanden rörande de bilder, som bäst passa Eder, äfvensom för uppgift om, huruvida Ni regelbundet önskar bilder från oss, hafva vi äran teckna / Högaktningfullt Pathé Frères filial, Stockholm, S. Popert”

Pathé Frères’ Veckorevy (1911)

22.9.2016 Nordisk Filmtidning tillgänglig

framsida

Nordisk Filmtidning gavs ut mellan februari 1909 och maj 1910. Tidskriften utgör ett tidigt exempel på hur det nya filmmediet formeras. Förutom filmlistor och adresslistor till biografer utgörs innehållet av filmpolitik. Som redaktionen för tidskriften framhåller: ”Biograf är biograf. Biografens goda namn skadas allt för mycket genom dessa extranummer som förekomma på programmet. Gästuppträdandet, som det kallas, gifver biografteatern dess haltstämpel, ty därigenom får den sken af att vara hvad den icke är: varieté”.

Tidskriften var också ensidigt mot en filmcensur och ansåg att filmmediet skulle vara självreglerande. Så här i backspegeln kan man konstatera att detta misslyckades – ett år efter tidskriftens sista nummer infördes filmcensuren i Sverige.

Tidskriften innehöll däremot även filmlistor och blev snabbt en annonsplats för filmuthyrare. I en tid före censuren utgör därför Nordisk Filmtidning en bra källa, om långtifrån heltäckande, för vilka filmer som fanns tillgängliga. Tidskriften är också oerhört värdefull eftersom det egentligen är först i och med den som det i Sverige fanns ett forum där frågor som rörde filmmediet diskuterades på en samlad plats.

För första gången görs nu Nordisk Filmtidning tillgänglig för fri nedladdning.

Nordisk Filmtidning (1909-1910)

7.5.2016 25 000 filmgranskningskort inskannade

granskningskort

Inom ramen för vårt pågående projekt har vi låtit MKC i Fränsta skanna alla så kallade ”filmgranskningskort” – det vill säga de censurkort som Statens biografbyrå iordningställde för varje film (som enligt lag) skulle granskas. Det rör sig om cirka 25 000 filmgranskningskort – framsida och baksida (med kommentarer om den aktuella filmen) – mellan perioden september 1911 till april 1921. Statens biografbyrå klassificerade filmerna på olika sätt – godkända, godkända för vuxna (icke för barn under 15 år), samt förbjudna. Som i bildexemplet ovan, kunde sådana vita kort ha anmärkningar i stil med: ”strider mot goda seder”. Även Statens biografbyrås så kallade ”filmdiarium” är inskannat – det vill säga, en förteckning på alla filmer som skickades in för granskning, med kortare kommentarer kring dem. Det inskannade filmdiariet täcker perioden från augusti 1912 till oktober 1919. Vår ambition är att framöver presentera och lägga ut allt detta material på webben – samt att koppla samman filmgranskningskorten med de äldre biografblad som också finns tillgängliga.

18.4.2016 Nytt författarporträtt – Gustaf Berg

Med tillstånd av Gustaf Bergs efterlevande kan Kungliga biblioteket idag göra tillgängligt flera av Gustaf Bergs skrifter. Gustaf Berg (1877-1947) intar en central position i svensk films utveckling. Från 1911 var han filmcensor på det nystartade Statens biografbyrå och under åren 1914-1918 dess chef. Från 1921 var han ansvarig för Svensk filmindustris skolfilmsavdelning. Precis som Dagmar Waldner ansåg Berg att filmmediets främsta styrka låg i dess möjligheter att verka som ett bildningsmedium om än hans folkbildningspatos också färgades av censorns roll.

En kort biografi och hans skrifter finner du under fliken ”Filmbibliotek” eller i denna direktlänk – Gustaf Berg.

18.2.2016 Temaartiklar om svensk stumfilmskultur och stadsfilmer

Kvinnliga biljettförsäljerskor på Skandiabiografen. Ur filmen Skandiabiografen (1923)

De senaste decenniernas feministiska filmforskning har medfört ett förnyat intresse för stumfilmsepokens historieskrivning. Inte minst portalen Women Film Pioneers Project har under senare år publicerat otaliga texter som uppmärksammar kvinnors insatser på olika håll inom tidig filmkultur. Forskningsresultaten har såväl utmanat som reviderat traditionell mansdominerad historieskrivning, som tidigare har tagits för given av många filmintresserade.

Ingrid Stigsdotters temaartikel – ”’Att bliva invigd i alla Bios mysterier – nixum!’ Kvinnor, stumfilmskultur och historieskrivning” – utgör ännu ett bidrag till denna forskningsinriktning. Utifrån arkivstudier och internationell filmvetenskaplig feministisk forskning lyfter Stigsdotter fram en tidigare sällan uppmärksammad sida av svensk filmhistoria med kvinnor i olika roller under 1900-talets inledande decennier. Stigsdotter poängterar det positiva i tillgängliggörandet av filmhistoriskt relaterat material på webben (flera källor är hämtade från Filmarkivet.se och Filmarkivforskning.se), men varnar samtidigt för att detta kan reproducera åldersstigna köns- och värdehierarkier, såvida forskare inte granskar det tillgängliggjorda materialet på nytt och problematiserar och kontextualiserar det utifrån dagens kunskap om perioden ifråga.

En annan temaartikel som bidrar med nya forskningsrön är Erik Perssons ”Stadsfilmen och arkivet – Kommunal reklam- och informationsfilm i Göteborg 1938 till 1964”, som nyligen publicerades under temablocket på denna sajt. Stadsfilmer är genomgående en av de mest populära kategorierna på Filmarkivet.se., och detta gäller inte minst filmer som dokumenterar rikets andra stad. Perssons text lyfter bland annat fram hur denna typ av beställningsfilmer med sin mix av information, reklam och skiftande visningskontexter producerades i nära samarbete mellan offentliga och privata aktörer i Göteborg kring mitten av förra århundradet.